I delar av Göteborgs ”stadsbyggnadselit/makthavare” förs sedan en tid en diskussion på temat att göra Göteborg till en miljonstad.
Jo, det står miljonstad, dvs man vill mer än fördubbla Göteborgs befolkning. Man pratar alltså inte om en miljon invånare i Västsverige utan bara i Göteborgs kommun.
Argumenten för att Göteborg ”måste” ha minst en miljon invånare är ganska oklara. Argument som hörs är ”kritiskt massa” och att endast storstäder kan ge jobb åt båda parter i förhållanden!
Ursäkta, men ibland blir man lite trött. Önskedrömmen att bygga om Göteborg till Vancouver är bara ytterligare ett svepskäl för att fortsätta göra planer i stället för att konkret ta itu med de akuta bostadsproblem som finns i Göteborg.
Bara i mitt närområde ligger det två centrala, jättelika ödetomter där gamla TV-huset låg och där Munkebäcksgymnasiet revs. Perfekta områden för en sund förtätning. Men inget händer.
Pratar vi om Göteborg som miljonstad räcker inte förtätning utan då måste helt nya stadsdelar byggas utanför centrala staden. En planering som känns igen från 60-talet då Angered förväntades få 500.000 invånare,
En trivsam stad byggs successivt utefter sin historia och aktuella förutsättningar. Ofta sätter man likhetstecken mellan höghus och tät stad. Men det stämmer inte. Höga hus kräver större ytor mellan husen En stadsdel som Kungsladugård är faktiskt mer än tre gånger så tätbefolkad som Norra Guldheden!
Min slutsats:
Låt Göteborg växa lagom snabbt och bli en riktig miljöstad.
Stadsingenjör Lilienberg som skapade Kungsladugård:
”Den verklige stadsplanekonstnären våldför sig icke å naturen och skönhetskraven genom inpressande av system. Hans arbete är ordnat planerande med de naturliga terrängförhållandena till utgångspunkt. Utgående härifrån är hans mål att, med sin individuella konstnärlighet som hjälp, skapa en stad, som genom sin skönhet bidrager till goda, sunda och glada människor, och som genom sin hemtrefnad skapar goda lokalpatrioter.”
Källhänvisning ang befolkningstäthet:
Stadsrum och stadsliv – Bebyggelsestrukturers inverkan på kvalitet och innehåll i det offentliga stadsrummet
