När det västsvenska paketet stressades ihop 2009-2010 fick man plocka fram de projekt som redan var något sånär utredda och slänga in i paketet. Detta för att projekten skulle hinna komma med i statliga planer och snabbt kunna motivera trängselskatten. Bland annat därför har Västsvenska paketet inte blivit den helhetslösning som Göteborg, Västsverige och miljön hade mått bra av.
Problemet med Västlänken är att den inte på något sätt löser de stora, strukturella bristerna i spårvägssystemet. Det sker 8-10 gånger så många resor med spårvägen som med pendeltågen. men i Västsvenska paketet har man helt struntat i de stora problemen för spårvagnarna att trassla sig igenom city. Några planer för att snabba upp spårvägen finns inte förrän fram emot 2030.
MEN, risken är stor att det inte finns pengar till bättre spårväg förrän ytterligare 10 år senare. Trängselskatten, som huvudsakligen används till Västlänken, är redan intecknad fram till år 2038 då den skall upphöra. Först därefter skulle man kunna använda nya trängselpengar till nya projekt.
Eftersom Västlänken har en väldigt låg nytta för resenärerna (se Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl) innebär det att INGA substantiella förbättringar av Göteborgs kollektivtrafiksystem kommer att ske de närmaste 20-25 åren. Även om staten skulle gå in och subventionera spårvägsbyggen så FÖRHINDRAR bygget av Västlänken rent fysiskt nya projekt.
I tillägg så planerar nu Göteborg för enorma bostadsbyggen i centrala staden och Hisingen. Men det finns inga möjligheter att täcka upp för det ökande resande som dessa nybyggen innebär. Om vi prioriterar att lägga allt krut på Västlänken är risken för en total kollaps av spårvägssystemet uppenbar.
Eller så får vi ”hoppas” att folk väljer bilen till jobbet.
